Hde det varit 70-tal hade väl svenska progressiva rockgruppen Pär Lindh Project spelat i något konserthus i stället. Men nu är det 90-tal och den skara som vill höra nyskapande musik är inte längre lika stor.
Därför blev spelningen i denna förort till Göteborg något alldeles extra. För bland städerna på gruppens turnéer finns Rio de Janerio, Los Angeles, Tokyo, Buenos Aires och Paris. Sä när det står "världsklass" I RockGuiden kan du som läser detta lita på att det är många andra som tycker likadant.
Efter att Zello visat upp sin duktiga fiolspelare Lennart Glenberg, Grovjobb blandat folkmusik med psykedelia och Circus Flabbergast spelat sin bizarra jazzrock var det dags för Per Lindh att visa var synten ska stå.
Han är en klaviaturspelare i Keith Emerson-klass med en förmåga att skriva intressant material med rötterna i klassisk musik av medeltida snitt.
Magdalena Hagberg, som stöttar på klaviaturer och fiol, sjunger de vackra melodierna. Jocke Ramsell spelar akustisk och elektrisk gitarr. Marcus Jäderholm spelar bas.
Sist men inte minst spelar Nisse Biefeld trummor och sjunger King Crimson-covern 21st Century Schizoid Man med en röst som knäcker originalet.
Då började huvuden hos arrangörerna Göteborg Art Rock Förening att gunga. För så här bra lär inte King Crimson ha spelat låten på den tiden det begav sig!
Men Nisse Bielfeld är framför allt gruppens rock'n'roll-faktor. Utan hans tunga explosiva spel kunde gruppen lätt kunnat bli finkulturellt tråkig.
Men nu fläsar han de andra i nacken kvällen igenom och ser till att varenda skiftning i arrangemangen får ett utropstecken. Hur han klarade av att hålla det komplicerade taktmönstret i det andra extranumret Rondo - som Keith Emerson gjorde i sin tid i The Nice - hela låten igenom är en gåta.
Kvällen inleddes lika pampigt som senaste albumet Mundus Incompertus med Baroque Impression No 1 med Bach- och Vivaldi-teman. Även Björn Johansson, som Pär gjort ett Sagan om ringen-album tillsammans med, dök upp för ett medley på dessa låtar.
En del strul med ljudanläggningen kunde inte förstöra kvällen. För trots att de inte hörde sig själva särskilt bra på scenen märkte vi i publiken ingenting negativt av detta.
Tack KFLB och Göteborgs Art Rock Föreningen för en minnsvärd kväll!