Visst sa han "fuck" flera gånger och försökte mucka gräl med både fotografer och en kille i publiken. Men annars lät Marilyn Manson musiken tala för sig själv i Hultsfred.
Om man undantar gitarrkrossningen och det omkullvälta trumsetet i slutet förstås.
Men annars var det en ovanligt sansad Marilyn Manson trots den bara överkroppen och det svarta håret och de svarta nitförsedda kläderna.
Enda besvikelsen var att konserten som helhet bara varade i en knapp timme.
Under förutsättning att man är beredd på att Marilyn Mansons industrirock inte är menad att vara publikfriande förstås. För det är ingen glad festivalmusik han kommit tillbaka till Sverige för att underhålla oss med.
Det är en apokalyptisk framtidsrock med hårda förvridna ljud från både sång och instrument. Det är så det ska vara.
Allra tydligast är det i Sweet Dreams (Are Made Of This), som till skillnad mot Eurythmics original med ens förvandlas till en låt om mardrömmar.
-Some of them want to use you, some of them want to abuse you, rosslar Marilyn fram som om han skrivit texten själv.
The Dope Show och I Don't Like The Drugs (But The Drugs Like Me) från senaste albumet   Mechanical Animals fungerar bra tillsammans med det äldre materialet.
The Beautiful People från Antichrist Superstar blir höjdaren denna kväll innan allting är slut.
Alldeles för snabbt, som sagt.