Även om Bruce Springsteen har rykte om sig att ha höga krav på vad han ger ut och inte är det självfallet så att han inte sparat sitt bästa krut under åren.
Tracks är en samling med mestadels överblivet material - undantaget är några B-sidor som inte funnits på album tidigare - från hela hans karriär från skäggprydd soloartist till ...skäggprydd soloartist.
Några låtar inleder från provsjungningen för Columbia när Bruce ännu inte blivit The Boss utan lät mest som en Bob Dylan-kopia.
Sista CD:n innehåller också mest låtar på egen hand med diskret studiohjälp av pianisten Roy Bittan.
Däremellan är det fascinerande att höra hur medlemmarna i vad som skulle bli E-Street Band tidigt dyker upp en och en i studion.
För att för första gången sammanstråla 1973 i den Phil Spector-liknande Linda Let Me Be The One med pipig Gyllene Tider-orgel(!) och allt.
En miss i den medföljande boken är att den inte innehåller något mer än låttexterna och en kort inledande text av Bruce.
Det är upp till lyssnaren själv att komma på i samband med vilka officiella album inspelningarna gjordes. Vilket är rätt svårt eftersom inspelningarna heller inte riktigt kommer i kronologisk ordning.
De verkliga Springsteen-kännarna har redan klagat över att deras idol fortfarande inte velat släppa allt det bästa. Flera låtar från provsjungningen saknas, en klassiker som The Promise finns inte med, inte heller starka låtar som White Lies och None But The Brave. Hans egen inspelning av Patti Smiths hit Because The Night lyser också med sin frånvaro.
Finns det då inga guldkorn bland de sextiosex låtarna?
Jo, Roulette, Loose Ends och I Wanna Be With You från 1979 hade platsat på The River-albumet 1980. Lucky Man från 1987 är en stämningsfull sak liksom Sad Eyes med Jeff Porcaro som lyhörd trummis.
Bland B-Sidorna är Janey Don't Lose Heart och rockiga Pink Cadillac sedan länge kända höjdare.
Andra försök i traditionell rock'n'roll-stil som Chuck Berry-liknande Johnny Bye-Bye, TV Movie och Stand On It står också ut.
Men som helhet är boxen ännu ett exempel på hur de riktigt stora artisternas skivbolaggärna vill ge ut även tidigare ratat material på skiva.
Det brukar mest gälla döda artister som t ex Elvis Presley. Men eftersom Bruce nyligen sagt att han inte vill turnéra mer får vi trösta oss med dessa spår efter hans mest framgångsrika år.
Men det blev inte riktigt den rock'n'roll-fest många av oss hade hoppats på.